Prestera på topp – de 3 fundamentala stegen

Prestera på topp - de 3 fundamentala stegen
Prestera på topp – de 3 fundamentala stegen
Future exists first in imagination, then in will, then in reality. – Prometheus Rising av Robert Anton Wilson
Prestera på topp
När jag var 9 år och gick i mellanstadiet fick jag lära mig något jag än idag kommer ihåg. Det som kanske verkar så självklart och trivialt för ett lejon verkar vara något som toppresterande människor också gör. Det jag fick lära mig var att när lejon jagar siktar de in sig på ett enda byte och jagar tills de fått det. De lejon som ännu inte lärt sig jaga ännu jagar på måfå för att få det första bästa de lyckas få tag i, vilket resulterar att de oftast aldrig får något alls. Majoriteten av människor tenderar att “jaga” på samma sätt. Oftast vet vi inte vad vårt mål är. Ordspråket säger att Den som gapar efter mycket sväljer hela stycket vilket stämmer bra. Men den som gapar efter mycket kan också förlora hela stycket.
Allt för ofta hoppar vi in i projekt utan att först veta vad vårt slutmål är för något. Vad är vårt syfte, meningen med vår handling?
Dessa är de 3 stegen du kan börja med slutet i sikte och varför de kan hjälpa dig uppnå allt du vill vara, ha och prestera:
1. Visualisering
2. Personlig Trosbekännelse
3. Ritual
Frivillig frigörelse
Under livets gång går vi igenom tre olika stadier av relationer till andra och med oss själva. Relationen till oss är som så att vi föds fria, för att därefter låsa upp oss ofrivilligt, för att till slut frigöra oss frivilligt. Den relationen vi har till andra ser ut som så att vi föds som beroende, för att därefter bli obereoende, för att till slut bli ömsesidigt bereoende. Skillnaden mellan toppresterande och lyckliga människor med andra är den att toppresterande och lyckliga tar det sista steget som krävs – att frigöra sig och bli ömsesidigt beroende.
Vi föds fria för att vi ännu inte har hunnit få några intryck, upplevelser, läxor som talar om för oss hur man ska vara i vårt samhälle. Men med tiden så skrivs ett manus till oss för hur vi ska bete oss. Upplevelser kan sätta djupa spår för hur vi reagerar i situationer som påminner om den. Vi blir som fångar i vårt eget liv, för det är inte vi som skrivit vårt manus. Men någonstans i livet, oftast i sena ungdomen/tidig vuxenskap, börjar en del människor att frivilligt frigöra sig från det gamla manus vi fått. Idag kallar vi detta för att gå utanför sin trygghetszon, och det stora ämnet kallas för självutveckling. Vi expanderar och börjar istället att skriva vårt eget manus.
Att vi föds som beroende är inte svårt att förstå då vi är väldigt ömtåliga som barn. Vi kan knappt göra någonting alls, varken emotionellt eller fysiskt. Men när vi blir större med tiden så kommer vi in i trotsåldern och därefter ungdomen som gör oss till oberoende. I vårt samhälle stannar de flesta där för att det är det stadiet som vi blivit lärda att vara i. Men ser man sig omkring så inser man att allt i naturen har ett ömsesidigt beroende till något annat. Även vi människor behöver vara ömsesidigt beroende om vi ska ingå en relation med en annan, bygga en organisation, ha en fungerande familj… Att vara ömsesidigt beroende betyder inte att du inte kan fatta ett beslut utan den andra personen, det är att vara beroende. Att vara ömsesidigt beroende betyder att du inte är beroende av en andra eller tredje part, och du är inte heller oberoende eftersom ömsesidigt beroende handlar om synergi. Att man fungerar som bäst när man är tillsammans.
För att kunna frigöra dig själv så krävs det att du måste omarbeta ditt manus. Du måste bli din egna författare i ditt liv. Bli proaktiv, ta tillbaka makten i ditt liv! Att vara proaktiv är det första steget du måste ta för någon förändring över huvud taget. Det andra steget är att börja med slutet i sikte. Och när det kommer till att börja med slutet i sikte finns det 4 olika sätt att göra det på.
Visualisering
Det samhälle vi lever i idag är byggd på vår vänstra hjärnhalva. Vad jag menar med det är att allt som drivit detta samhälle framåt är skapat med vår vänstra hjärnhalva. Den vänstra hjärnhalvan är den som strukturerad och organiserad. Det är med den vi arbetar med för att lösa logiska problem så som matematik, kemi, fysik etc. Det är dessa saker som gjort att vi idag kan leva ett bekvämt liv. Nackdelen med det är att samhället har gjort det tabu att använda vår högra hjärnhalva (den kreativa sidan). Det är inte förrän på senaste decennierna som det blivit ok att vara kreativ utan att någon kan tycka man är konstig. Barn har alltså gått i skolor som inte tillåtit kreativitet och blivit uppfostrade på samma sätt så som vuxna idag säger att “du är inte min son om du är bög”.
Flera generationer har alltså glömt bort att drömma och visualisera, för vi vill gärna sätta allt i siffror och linjer. Men precis som allt annat i naturen så kan inte människan heller leva efter siffror och linjer. Vi är levande föränderliga varelser och behöver därför använda vår högra harnhalva minst lika mycket som vi använder vår vänstra. Vi behöver hitta en balans mellan de båda hjärnhalvorna för att kunna njuta fullt ut av varje del. Det betyder alltså att om du vill kunna utnyttja din högra hjärnhalvas fullaste kapacitet så bör du kombinera den med din vänstra.
Börja med denna enkla visualiseringsövning som är hämtad från Stephen Covey’s De 7 Goda Vanorna. Gör det klart att du inte blir störd de närmaste minuterna tills du är klar. Detta ska inte ta mer än 5 minuter.
Se dig själv med ditt inre öga när du går på en nära anförvants begravning. Föreställ dig hur du kör till gravkapellet, parkerar bilen och stiger ur. Lägg märke till blomstergärden och den dämpade orgelmusiken när du går in. Titta på vännernas och släktingarnas ansikten när du går förbi dem. Känn den delade sorgen över förlusten och glädjen över att ha känt den avlidne, som strålar ut från de närvarande.
När du kommer till andra ändan av rummet och ser ned i kistan, möter du plötsligt dig själv. Det är din egen begravning, om tre år. Alla de där människorna har kommit för att hedra dig, för att uttrycka känslor av kärlek och uppskattning över ditt liv.
Titta på programmet i din hand när du sätter dig och väntar på att högtidligheten skall börja. Fyra talare är anmälda. Den första är en medlem av din familj, en av dem – barn, syskon, syskonbarn, fastrar och mostrar, farbröder och morbröder, kusiner och far- och morföräldrar – som kommit från hela landet för att vara med. Den andre talaren är en av dina vänner, någon som kan ge en uppfattning om hurdan du var som människa. Den tredje talaren är en kollega, och den fjärde är medlem av den religiösa eller ideella förening du varit aktiv i.
Tänk du efter ordentligt. Vad skulle du vilja att talarna sa om dig själv och ditt liv? Hurdan skulle du vilja att den äkta man, fru, far eller mor som orden avspeglade hade varit? Hurdan son eller dotter eller kusin? Hurdan vän? Hurdan kollega?
Vilken karaktär skulle du vilja att de uppfattat hos dig? Vilka insatser skulle du vilja att de kom ihåg? Se noga på människorna omkring dig. Vad skulle du vilja ha betytt i deras liv?
Se dig själv med ditt inre öga när du går på en nära anförvants begravning. Föreställ dig hur du kör till gravkapellet, parkerar bilen och stiger ur. Lägg märke till blomstergärden och den dämpade orgelmusiken när du går in. Titta på vännernas och släktingarnas ansikten när du går förbi dem. Känn den delade sorgen över förlusten och glädjen över att ha känt den avlidne, som strålar ut från de närvarande.
När du kommer till andra ändan av rummet och ser ned i kistan, möter du plötsligt dig själv. Det är din egen begravning, om tre år. Alla de där människorna har kommit för att hedra dig, för att uttrycka känslor av kärlek och uppskattning över ditt liv.
Titta på programmet i din hand när du sätter dig och väntar på att högtidligheten skall börja. Fyra talare är anmälda. Den första är en medlem av din familj, en av dem – barn, syskon, syskonbarn, fastrar och mostrar, farbröder och morbröder, kusiner och far- och morföräldrar – som kommit från hela landet för att vara med. Den andre talaren är en av dina vänner, någon som kan ge en uppfattning om hurdan du var som människa. Den tredje talaren är en kollega, och den fjärde är medlem av den religiösa eller ideella förening du varit aktiv i.
Tänk du efter ordentligt. Vad skulle du vilja att talarna sa om dig själv och ditt liv? Hurdan skulle du vilja att den äkta man, fru, far eller mor som orden avspeglade hade varit? Hurdan son eller dotter eller kusin? Hurdan vän? Hurdan kollega?
Vilken karaktär skulle du vilja att de uppfattat hos dig? Vilka insatser skulle du vilja att de kom ihåg? Se noga på människorna omkring dig. Vad skulle du vilja ha betytt i deras liv?
Detta är en bra början för dig för att veta åt vilket håll du ska röra dig mot i livet. Förplikta dig själv att du från och med idag kommer att göra allt i din makt för att röra dig åt det håll du har visualiserat dig själv vara. Men för att du ska kunna hålla dig till din plan krävs det att du nu använder din vänstra hjärnhalva.
Personlig Trosbekännelse
Ytterst sett bör människan inte fråga vad som är meningen med hennes liv utan i stället inse att det är hon själv som är tillfrågad. Kort sagt tillfrågas varje människa av livet och hon kan bara svara livet genom att svara för sitt eget liv. På livet kan hon bara reagera genom att vara ansvarig. Viktor Frank.
En personlig trosbekännelse är inte något som är statiskt för resten av ditt liv. Den utvecklas i samma takt som du själv utvecklas och oftast innan du utvecklats. Det kan låta konstigt att skriva en personlig trosbekännelse men det är nödvändigt för att din visualisering ska få någon effekt över huvud taget. När visualiseringen låter din högra hjärnhalva arbeta så tillåter din personliga trosbekännelse dig att använda din vänstra så du kan skriva ned, dela upp och strukturera de diffusa visualiseringarna du har. Skrift renar, kristalliserar och klargör tänkandet och hjälper till att sönderdela helheten i sina delar.
Vad är då en personlig trosbekännelse? Det är några få enkla punkter som du ständigt faller tillbaka till. Den hjälper dig att vara mer integrerad och hålla dig på rätt spår i livet
En bra skriven trosbekännelse har 5 huvudinslag: Den är personlig, positiv, skriven i presens, visuell och känsloladdad. Den kan alltså se ut ungefär såhär:
Jag upplever det som djupt tillfredställande (känsloladdat) att jag reagerar (presens) med klokhet , kärlek, fasthet och självkontroll (positivt) när mina barn bär sig illa åt.
Men en trosbekännelse är innehåller även mer än det. Den är inriktad på vad man vill vara (karaktär) och göra (insatser och prestationer) och de värderingar och principer på vilka tillvaron och handlandet bygger. Som i begravningsvisualiseringen nämner så har vi alla olika roller i livet – olika områden eller funktioner vi är ansvariga för. Ibland är vi vännen, mentorn, son/dotter, bror/syster, granne, förälder, affärsman etc. Du beter dig exempelvis inte likadant som mot din vän som du gör när du är affärsman eller mentorn.
Även dessa roller bör ha sin plats i din trosbekännelse. Vad vill du åstadkomma i dessa roller? Se på din yrkesroll, vad vill du åstadkomma på ditt område? Vad är viktigt för dig?
En chef har använt idén om roller och mål för att skapa följande personliga trosbekännelse:
Min uppgift är att leva med integritet och betyda något i andra människors liv.
För att lösa denna uppgift:
Jag hyser människokärlek: Jag söker upp och älskar den enskilde – varje människa – oavsett hans/hennes situation.Jag uppoffrar mig: Jag ägnar tid, förmåga och resurser åt min uppgift.
Jag inspirerar: Genom mitt exempelv lär jag ut att vi alla är barn till en kärleksfull himmelsk fader och att varje Goliat går att besegra.
Jag är betydelsefull: Vad jag gör betyder något för andra människor liv.Följande roller kommer i förgrunden vid uppfyllandet av min uppgift:
Äkta man - min maka är den viktigaste personen i mitt liv. Tillsammans bidrar vi till harmoni, flit, människokärlek och sparsamhet
Far - jag hjälper mina barn att uppleva allt större glädje i sitt liv.
Son/bror – jag finns ofta till hands för stöd och kärlek.
Kristen - Gud kan räkna med att jag håller mina löften och tjänar hans andra barn.
Granne - kärleken till Kristus genomsyrar mina handlingar gentemot andra.
Förändringskraft - jag fungerar som katalysator för att utveckla god prestationsförmåga i stora organisationer.
Lärd – jag lär mig nya viktiga saker varje dag.
Om du har hunnit visualisera din begravning och vad dina talare skulle sagt om dig, ta dig nu tid för att sätta dig ned och skriva din trosbekännelse. Har du svårt att komma igång kan du börja med att samla på dig citat som du tycker du kan stå för och som inspirerar dig. Gå igenom din trosbekännelse några gånger om året för att se efter om något bör ändras.
Är du en ledare i någon organisation eller familjemedlem kan en trosbekännelse även komma väl till hands om alla i organisationen/familjen är med på att skapa den. Många stora företag har en trosbekännelse som alla följer till punkt och pricka just för att alla som arbetar inom företaget (städare, receptionister, coacher, ledare, ekonomer, VD, kundtjänst…) har varit med och tagit fram den. Trosbekännelser för grupper bör vara en trosbekännelse som alla kan gå med på men även vara någonting utöver de själva, någonting mer som de kan hjälpa till att bidra med för att lyckas med att uppnå.
För den som har sett Batman Begins vet att även superhjältar har en personlig trosbekännelse som är något utöver deras riktiga identitet men som deras mask kan tillåta de att följa. Även de har olika roller de spelar och mål för varje roll. Det är en av anledningarna till varför vi tycker om superhjältar; för deras integritet.
Ritual
Den sista av dessa tre stegen ska vara ett steg som avslutar och knyter ihop säcken. Ritualen ska vara till för att du ska lätt kunna återanvända din visualisation samt personliga trosbekännelse i vilken situation som helst.
Tony Schwartz har forskat mycket om elitidrottare, främst professionella tennisspelare. Ett av de viktigaste resultaten av hans forskning var att endast världsettan och världstvåan gjorde något som ingen annan gjorde. Det första var att de kunde återhämta sig väldigt snabbt mellan poängen. Men det mest fascinerande var att de höll ett fokus som få andra tennisspelare hade. Vad som fick de att hålla fokus på spelet var nämligen ritualer.
Du har säkerligen sett tennisspelare pilla på sitt tennisracket. Det är inte för att något är fel på racketet, det är snarare för att tennisspelaren inte ska titta på publiken, nätet, motståndaren eller något annat. Det är en ritual. Förutom att pilla på tennisracketet vände de ryggen mot nätet för att lägga senaste poängen (förlorad eller vunnen) bakom sig, bokstavligt och bildligt. De vill fokusera på nästa poäng istället. Den tredje ritualen som var att medan motståndaren tänkte på att få bollen över nätet så tänkte världsettan “jag är bollen“.
Den 4e ritualen som Tony Schwartz upptäckte var tre ord de repeterade för sig själva som påminde de om vad de ska fokusera på. Dessa tre ord är någonting som används även i näringslivet av stora företag som då är hämtade direkt från trosbekännelsen. Det är alltså nyckelord från trosbekännelsen som återanvänds och låter dig minnas hela trosbekännelsen och visualiseringen återigen.
Meningen med ritualen är att ingenting utomstående ska kunna påverka dig i situationer. Du blir alltså herren över varje situation. Du börjar med slutet i sikte för att bygga upp en så kallat “trygghetsbälte” innan du ger dig in i något..
Relaterade poster till: Prestera på topp – de 3 fundamentala stegen

10:10 

Hej,
Fantastisk blogg.
Visualisering är ett fantasktiskt verktyg som alla borde använda mer.
När du ser dig själv vid målet som en vinnare gör det lättare att gå mot målet.
Vi skriver om samma saker så gå gärna in på våran blogg och tyck till.
Ha den bästa dagen