När jag började hade jag alltid samma sorts extremt menlösa kläder i samma färger varje dag. Gråa säckiga byxor och mörkblå eller svart för stor t-shirt, samt gympaskor eller vandringsskor. Min garderob var bokstavligt talat som Kalle Ankas (alltså inte sjömanskostym och bar underkropp, utan en hel samling exakt lika dana uppsättningar kläder). Jag klippte håret typ 4 ggr om året och rakade mig 1-2 ggr i veckan (och mitt skägg blir inte alls "sexigt" när det växer ut

). Jag gjorde aldrig något åt håret. Naglarna bet jag av när de kändes så långa att de blev irriterande. Jag använde deodorant ibland, men aldrig parfym.
Jag ansågs sannoligen inte attraktiv bland snygga tjejer!!!!!! TROTS det, lyckades jag få en rätt sexig tjej på kroken (som också blev den första jag hade sex med) när vi möttes flera gånger i ett sammanhang (en förening) där jag kände enorm självsäkerhet (delvis för att jag gjorde saker jag verkligen kunde och delvis för att de flesta andra där var ganska... inkompetenta

). Detta tog dock slut strax efter att vi börjat träffas, eftersom jag chode:ade ihop direkt och höjde henne till skyarna som gudinnan som skulle rädda mitt patetiska liv, typ.
Sedan dess har jag låtit min syster (som verkligen har koll - alltså riktigt duktig) style:a mig. Gradvis gick jag först till snygga jeans och lite andra sorters tröjor än t-shirts och fleecear, fast fortfarande i ganska neutrala färger, mer sneaker-aktiga skor samt en aning hårvax. Därefter började jag med mönster (som ränder och liknande - inget avancerat), koftor (alltså tröjor som knäpps på mitten), en ny sorts hårvax och lade mig för första gången i hur frisören skulle klippa (jag hade tagit med en bild på en lite coolare frisyr, men ändå som jag kunde vara acceptabelt bekväm med). Och så har det gått gradvis fram tills nu när t.o.m. kan vara bekväm i lysande orange skjorta med svart slips eller vit t-shirt, svart väst och grön kofta o.s.v. och jag använder flera stylingprodukter från nån artikel här på Sweseduction, parfym, plattång o.s.v.

Redan efter första gången min syrra style:at mig så blev jag helt chockad över responsen. En "populär" kille som aldrig brukade prata med mig kom fram och sa "WOW!!! Shit vilken snygg jacka!!! Var har du köpt den???".
En tjej som jag aldrig heller pratar med kom fram och frågade (helt otroligt): "Hej! Du.. vad var det för märke på jeansen du hade på dig för tre dagar sedan? De var så snygga, så jag tänkte köpa samma sort till min pojkvän!"
För mig var detta en totalt chockartad upplevelse: TITTAR FOLK PÅ
KLÄDER???? Dessa funktionella tygslamsor som hänger på kroppen för att man ska hålla värmen och ha fickor till prylar man vill ha med sig...
Under den här tiden har jag ju också förändrat mitt betéende något enormt, vilket förmodligen haft större betydelse. Men det är ju ingen nackdel att jag nu i regel anses som riktigt snygg av tjejerna - åtminstone när jag orkat göra mitt bästa! Samtidigt kan jag nu ragga i träningskläderna på gymmet o.s.v. med gott resultat.
Mina sensmoraler av historien blir:
1. Utséendets betydelse kan pressas undan av bra attityd och personlig utstrålning.
2. Man kan förändra sig från oattraktiv nörd till snygg trofé i tjejernas ögon. Ta hjälp av en tjej som *verkligen har koll* (ta inte syrran/tjejkompisen, om du inte är säker på att de vet vad de sysslar med, utan fråga någon som allmänt anses ha bra smak - de säger säkert ja!

) och våga dig gradvis utanför din trygghetszon.
PS: Tre saker att inte underskatta:
1. Underskatta inte lukten!!! Många tjejer tycker lukten är mer avgörande än utséendet. Duscha ofta, ha alltid rena kläder, använd deodorant och var inte rädd för att använda parfym dagligen!
2. Underskatta inte heller skor. Ofattbart nog tar väldigt många tjejer med skor som en av de viktigaste delarna i sin bedömning! Själv hamnar min blick aldrig under knähöjd på ej tjej, så jag kan inte förstå det, men så är det! Låt verkligen en tjej med erkänt god smak hjälpa dig att välja. Två par skor som för mig verkar likvärdiga kan vara helt olika enl. tjejer.
3. Underskatta inte ett välskött ansikte. Rakad eller välskött skägg, inga områden med torr hud så att den fnasar sig, inget ögongrus, tvättat och gärna åtminstone lätt stylat hår. Råkar man sedan t.ex. ha en massa finnar som man verkligen inte *kan* bli av med (man bör så klart försöka), så är det inte hela världen. Jag vet flera finniga killar som får tjejer. Men man kan ju se till att de inte rinner o.s.v. Och kanske stryka över med "concealer" (heter det så?) om man ska ut.
Skicka bilder om du vill. ra#sm#u#s@a#li#nks#.s#e (ta bort alla #).
Lycka till!